Finns bara jag i världen som har sån otur, inte otur men allt händer olägligt hela tiden. För inte alls länge sen var jag jätte glad över att äntligen flytta hem till Uddevalla efter två år i Kristianstad. Nu vill jag inget hellre än att stanna kvar i Kristianstad, i alla fall för att känna efter lilla DU;). Mamma och min bror är så lika " gräset är inte grönare på andra sidan!". Kanske inte men jag vill lära mej av mina egna misstag, det är kanske inte så.
Om man inte trivs med någon tycker inte jag man ska stanna i ett ohållbart förhållande i hopp om att de ska bli bra. Om inte känslorna finns där kommer dom inte bara för att man vill det!
Jag har aldrig fått chansen att kunna tänka efter och verkligen känna efter hur JAG vill leva. För två år sen bodde jag hemma hos mamma. Jag ville inget annat än att få bo själv, ha mitt eget liv. Allt fucka sig för mej men jag har alltid skött skolan trotts allt och därför flytta jag till Kristianstad för att plugga, komma långt hemmifrån. Komma från allt och alla, få tänka, få vara i fred. Göra min grej liksom. Så blev det inte, flytta till en student korridor och alla va på mej, fest 24/7, massa killar överallt.
Alla andra har långa förhållanden hit och dit, ville bara se om de funka, de gjorde det inte, tror jag. Snyfftis er Wicky
1 kommentar:
Ska du inte flytta hitt till uddevalla nu i alla fall och har du och olof gjort slut helt och hållet , mamma se det till mig nyss vill veta hur det blir. puss och kram maggiie
Skicka en kommentar